Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

FOLKET ÄR HÄR! BERLIN 1953.

Stalin dog äntligen 1953. Chrustjev tog makten och påbörjade en avstalinisering som dock inte berörde den auktoritära staten eller partiets diktatur över proletariatet. I satellitstaterna jäste missnöjet. Den 14 maj höjde DDR-ledningen ”arbetsnormerna”, vilket innebar att alla anställda i Östtyskland skulle producera 10 procent mer utan att få mer betalt.

Den 15 juni 1953 inleddes en första strejk på ett sjukhusbygge i Berlins östra del. Följande dag fortsatte strejken och hundratals arbetare strömmade till från en byggarbetsplats vid Stalinallee (i dag Karl-Marx-Allee).

Senare under dagen den 16 juni samlades tusentals protesterande utanför DDR:s regeringsbyggnad. Demonstranterna framförde krav på fria val och regeringens avgång, samt utropade generalstrejk. När västradion RIAS senare på eftermiddagen och kvällen rapporterade från demonstrationerna, började många östberlinare att solidarisera sig med protesttåget. (Bild courtesy TT).


berlin4


Sovjetiska trupper förflyttades nu mot Berlin på order från Moskva. Under natten mellan 16 och 17 juni hölls ett möte mellan den östtyska politbyrån, den sovjetiska ledningens representant och de östtyska sovjettruppernas överbefälhavare. På morgonen den 17 juni samlades strejkande arbetare och demonstranter på Strausberger Platz. På förmiddagen förklarade den sovjetiska ledningens representant för den östtyska ledningen att man planerade att proklamera undantagstillstånd i Berlin, och undantagstillstånd proklamerades också på ytterligare 167 orter i DDR.

I Berlin protesterade denna dag över 100 000 människor och polis och demonstranter drabbade samman. Vid tolvtiden började sovjetpansar utrymma gatorna och de första skotten föll. Skottlossning pågick till sjutiden. 55 dödsoffer i samband med det våldsamt nedslagna upproret har kunnat beläggas.

Den radikale östtyske socialisten och sångaren Wolf Biermann, som strax blev utvisad till Västberlin, har skildrat denna tid i sin självbiografi. Folkupproret i Berlin var förspelet och upptakten till rådsupproret i Ungern 1956, Pragvåren 1968 och Solidarnosk-upproret i Polen 1980 som bl.a. stöddes aktivt av engelska Solidarity. Sovjet försatte chansen att införa rådsdemokrati och arbetarmakt och gick mot sin upplösning 1989.

Syndikalisten och författaren Stig Dagerman skrev 18/6 1953 denna dagsvers, ”Folket är här”, i SACs tidning Arbetaren. Över 1300 sådana ”dagsedlar” i aktuella ämnen publicerades, en del geniala, alla med satirisk udd.

Ni ropade länge på folket
Nu svara vi: Gott, vi är här.
Kom ut, snälla folkliga herrar,
Om möjligt utan gevär!

Kom ner, vi har litet bråttom,
Vi väntar vid Görings palats,
Folket vid Leipziger Strasse
Och folket vid Potzdamer Platz.

Vi har tänt några välkomsteldar
Det är bara bara för att ni ska se
folket på Unter den Linden
och folket i Stalinallé.

Vi har ropat idag med stenar.
Ni har svarat i kväll med bly.
Folket på Willhelmerstrasse
och folket vid Engels staty.

***

Källor:

Wolf Bierman: Warte nicht auf bessre Zeiten! Självbiografi.
Stig Dagerman: Dagsedlar. Prisma 1966.
BBC: Berliner recalls East German uprising. 17/6 2003.
sv.wikipedia.org: Folkupproret i Berlin 1953.

 

***

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Translate from Swedish to Your language

Follow Konst & Politik on WordPress.com
%d bloggare gillar detta: