Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

Krönikan 22-23/1 2018. Vad lärde oss #me too?

Världen: #Me too i backspegeln. Det bästa med #me too kan jag tycka så här i efterhand var inte enbart en större medvetenhet om sexuella trakasserier. Utan det var själva massverkan, den kollektiva kraften att förändra. Att tänkandet förändras blir också en materiell effekt när det sker globalt och samtidigt som i detta fall. Och #me too slog också hål på föreställningen att revolutioner inte längre inträffar. Det gör dom alltså, och nästa gång kan vi förändra ännu mer, helst både ekonomi och politik. Det är hoppfullt. Men så är också Internet en anarkistisk uppfinning!

Och ”ett enat folk kan aldrig besegras”, som våra latinamerikanska kamrater säger.

Sverige: Jägare polisanmäld – försökte strypa 17-årig aktivist (DN). Inga praktexemplar till jägare precis som inte bara trofédödar vargar utan också ger sig på människor. Avlys genast vargjakten!

Sverige: Jan Myrdal, alltmer irrelevant, menar på fullt allvar att ”högern och vänstern har bytt plats”. I Myrdals aningen överskattade intellekt, möjligen. Det liknar mer desorientering än analys.

Malmö/Lund: I onsdags detonerade en sprängladdning utanför polishuset i Rosengård. Med anledning av det besökte statsminister Stefan Löfven polisen i Rosengård. Han fördömde attentatet med hårda ord: ”Jag känner avsky och förakt för den här typen av dåd”.

Ja det kan man förstås göra. Men själv känner jag mest avsky inför fattigdomen, arbetslösheten, trångboddheten och segregeringen som ytterst orsakar kriminaliteten. Och polisens envetna rasism som bara förvärrar situationen. Ta en titt på strukturerna, Löfven! Problemet uppkommer inte ur tomma intet för att plötsligt visa sig på individnivå. Att försörja sig på kriminalitet är alltid en sista nödlösning. Samhället måste erbjuda något annat. Och glöm framförallt det där med militär i förorten – det skulle bara bli blodbad. Och det vill polisen inte, eller?

Konsten: Maximilian Svensson, 13, från Trollbäcken i Tyresö var den dyraste konstnären på konstprojektet Rådhuskalendern i Örebro. Hans verk ”Vinternatt” såldes för 25.200 kronor (DN). Nu tycker inte jag att priset är det viktiga här, inte alls. Utan att Maximilian är utomordentligt skicklig, kanske ett underbarn. Hans skogsdunge i vinterlandskapets ljusa natt med björkar och ett hus långt borta är suverän. Särskilt bra har han lyckats med den lätt antydda brunrosa akvarellfärgen. Subtilt.


max
Courtesy Maximilian Svensson.

***

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Information

Detta inlägg publicerades på 22 januari, 2018 av i * KRÖNIKAN och märktes , , , .

Translate from Swedish to Your language

Follow Konst & Politik on WordPress.com
%d bloggare gillar detta: