Med marxismens dominans hos världens arbetare och revolutionära rörelser i det tjugonde århundradet blev det normen att avfärda Bakunin som virrhjärna eller irrelevant. Under sin livstid var han en stor gestalt som fick mycket starkt stöd. Marx var så pressad av Bakunin och hans anhängare att han var tvungen att avliva den Första Internationalen genom att skicka den till New York. Hellre än att ge efter för anarkismen avslutade Marx den genom en byråkratisk manöver.
Nu när marxismen har blivit allvarligt försvagad efter Sovjetunionens kollaps och den allt tydligare korruptionen i Kina, har Bakunins idéer och revolutionerande anarkism fått nya möjligheter. Statssocialismen har visat sig vara ett förtärande monster och frihetligt kommunistiska idéer erbjuder återigen ett trovärdigt alternativ.
Det bestående hos Bakunin och hans efterföljares rörelse satte upp många mål, men en allvarlig satsning på det revolutionära störtandet av kapitalismen och staten måste rankas högst. Bakunin var mycket mer av en doer än en författare, han kastade sig in i faktiska uppror till europeiska statschefers förskräckelse. Denna militanta tradition fortsattes sedan av Malatesta, Makhno, Durruti och många andra anonyma militanter. De som antar ett stegvist angreppssätt är en förolämpning mot anarkismen. Antingen är vi revolutionärer eller så urartar vi till ineffektiv passivitet.
Bakunin prognos om farorna med statssocialismen visade sig stämma. Hans förutsägelser om ett militariserat, förslavat samhälle som domineras av en marxistisk härskande klass kom att infalla på ett sätt som inte ens Bakunin själv kunde förutse i sin helhet. Lenin, Trotskij och Stalin överträffade även Tsaren i arrogans och brutalitet. Och efter årtionden av reformistiska socialistiska regeringar har Bakunins utvärderingar visat sig korrekta.
Bakunin kämpade för ett samhälle baserat på rättvisa, jämlikhet och frihet. Till skillnad från de politiska ledarna i vänstern hade han en stor tilltro på den spontana, kreativa och revolutionerande potentialen hos arbetande människor. Hans handlingar återspeglar detta synsätt. Så kan revolutionärer lära sig mycket av värde av hans federalism, hans militans och hans förakt för Staten, som i det tjugonde århundradet har antagit gigantiska och farliga proportioner. Bakunin har mycket att lära oss, men vi måste också utveckla våra idéer inför nya utmaningar och möjligheter. Vi måste behålla den revolutionära kärnan i hans tankar och gå framåt. Sådant är arvet från Bakunin.
Med detta i åtanke har den anarkistiska kommuniströrelsen att utveckla en revolutionär anarkistisk doktrin som samtidigt stöder sig på Bakunins idéer men också går mycket längre för att passa de krav som dagens kapitalism ställer. Ekologiska frågor, frågor om imperialistisk dominans av världen, den massiva förtrycket av kvinnor, automatisering av industrin, datoriserad teknik etc. är alla frågor som måste lösas. Vi välkomnar utmaningen!
http://flag.blackened.net/liberty/bakunbas.html Övers. S. Jacobson 2016.
***
I will immediately grab your rss feed as I can not
find your email subscription link or newsletter service.
Do you’ve any? Kindly permit me realize so that I
may just subscribe. Thanks.
GillaGilla
Hi! Click on ”Follow”. If that doesn´t work, please let me hear.
GillaGilla
Hej, och tack för en intressant blogg! Hur menar du att automatisering och teknikutveckling är ”frågor som måste lösas”? Och hur spelar anarkokommunism in i det avseendet?
GillaGilla
Detta är alltså en översättning från Black Flags pamflett om Bakunin. Automatisering och teknikutveckling måste anpassas till miljön och människornas behov, inte tvärt om som är fallet idag, menar jag. Anarkokommunismen med sin decentraliserade, småskaliga samhällssyn vore avgjort skonsammare mot både människor och miljö. Ungefär så. Tack för att Du läser min blogg, jag kommer att läsa Din!
GillaGilla
Pingback: MIKHAIL BAKUNIN 1814-1876. | Konst & Politik