Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

Krönika #19

Krönika #19

Om en rättvis vänstervåg och en orättvis mediaspegling av verkligheten

Världen: Danmark går åt vänster, med hygge!

Min förutsägelse i förra krönikan om det danska valet stämde ganska exakt. Sossarna vann tillsammans med socialliberalerna, vänstersossarna och inte minst den marxistiska, antikapitalistiska och rödgröna Enhetslistan http://www.enhetslisten.dk som har gått kraftigt framåt — en tredubbling till 6,7% ! För första gången en kvinnlig statsminister. Och rasismen går tillbaka — Dansk Folkeparti är inte längre att räkna med. På längre sikt kan till och med invandringspolitiken normaliseras. Vi kan nog vänta oss ett liknande resultat av de kommande valen också i de övriga nordiska länderna — vänstern radikaliseras och kommer tillbaka. För oss på gräsrotsnivån kan en sådan utveckling bara vara positiv. Grattis våra danska kamrater och välkomna in i värmen igen Danmark — Right on!

Sverige: Ingen nolltolerans mot graffiti!

Det påstås ibland att graffiti skapar stora kostnader. Polisen, moderaterna och de andra graffitihatarna, en liten men högljudd minoritet numera, tröttnar aldrig på att upprepa detta påstående. Men graffiti innebär inga kostnader alls utom för den som köpt sprayburken. Vad som däremot orsakar kostnader är borttagning av graffiti, en borttagning som i nio fall av tio är helt onödig. Detta är en frivillig handling och därmed en frivillig kostnad. Har man den beklagliga smaken att man inte gillar konst så verkar man dessutom vara villig att bestraffa sig själv med saneringskostnader.

Detta kan inte graffitimålarna lastas för. Graffiti är i sig självt gratis, till för alla att göra och att njuta av. Och gillar man det inte kan man titta på något annat, inte göda de oseriösa saneringsfirmorna, som alltid lämnar en fulare yta efter sig än graffitimålarna. Och är det inte viktigare att tågen går i tid och att säkerheten är hög än hur dom ser ut utanpå?

Nolltoleransen mot graffiti har misslyckats under hela den tid den använts, i uppemot trettio år. Samtidigt har avståndet mellan graffiti och konstvärlden minskat. Banksys målningar säljs för miljonbelopp på auktionshusen, det förment olagliga spelar där ingen som helst roll. Vad som är konst eller ej har ingen relevans för vad som är olagligt eller ej. Det handlar om kvaliteten, och den vinner i längden över inskränkthet och fördomar liksom historiska konströrelser som först möttes med hån och sedan av uppskattning gjort genom hela konsthistorien. Graffiti är vår tids enda konströrelse och den har tagit världen med storm. Den finns nu i alla världsdelar och ingenting kommer att kunna stoppa den. Låt oss lära oss att leva med graffiti. Saneringspengarna gör mycket bättre nytta i ett mer konstruktivt sammanhang, behoven är stora i hela samhället. I stället för att kriminalisera en hel ungdomsgeneration – vilket man tvekat att göra med fildelarna – borde man öppna lagliga väggar i varenda stad i landet. Det är morgondagens konstnärer det handlar om, och morgondagens kulturliv som står på spel.Lägg ner nolltoleransen, uppmuntra graffitimåleriet!

Banksy's kommentar till nolltoleransen

(Publicerad i Yelah 15/9 2011)

Malmö/Lund: Våldsbejakarna är Högern, Staten och Kapitalet.

Man skulle ju kunna tro att händelserna i Norge kunde ge upphov till en debatt om hatet från höger. Men då har ni inte läst Sydsvenskan. Där diskuterar man istället ”hatet från vänster” 24/8 och 2/9.

Låter det långsökt? Det är det också.

Massakern i Norge var ingen freak incident. Detta var högerns verkliga ansikte bakom masken. Något folkpartistextremisten Mats Skogkär kanske kunde ha reflekterat litet över. Men i stället reagerar han med ett av sina vanliga utfall mot vänstern, denna gång utifrån diverse listig polisstatistik. I hans värld är även den mest timida vänster värre än vilken desperado i tokhögern som helst. Vänstern tycker nämligen inte om honom (med all rätt tvingas man nog säga) och det sårar tydligen hans fåfänga. Det är inte lätt att vara höger just nu, så det famlas efter minsta halmstrå. Han ska just försöka bevisa att vänstern, inte Breivik, är de värsta terroristerna.

Nu blev det intressant, eller hur?

Att vissa journalister av ren bekvämlighet bortser från att uppgifter från polismakten i allmänhet och Schengen-polisen i synnerhet är subjektiva, partiska och ofta högervinklade är inget nytt. Alla som räknat deltagarna i en vänsterdemonstration har kunnat konstatera att polisen konsekvent underskattar antalet deltagare, uppgifter som sedan utan en blinkning upprepas av pressen. Polisuppgifter är inte alltid trovärdiga. Polisen behandlas rutinmässigt som en neutral källa utan att vara det. Man kollar inte gärna de uppgifter som verkar sammanfalla med de egna fördomarna om invandrare eller vänsterfolk. Så omfamnar högerpressen och männen i trenchcoat, solglasögon och öronsnäcka varandra.

Dom är verkligen inga pacifister själva men kräver ändå med moralisk darr på stämman att alla andra skall vara det. Kastas det så mycket som en tårta eller ett löskokt ägg så råmar hela högerpressen i korus om våldsvänstern, denna varmt omhuldade mytologiska favorithallucination.
Are you kiddin' ?!?
Förklaringen till den snedfördelning av höger- och vänsteraktiviteter som Skogkär säger sig hitta i Europols rapporter är antagligen mycket enkel: man tittar åt fel håll. Man fortsätter av gammal vana att jaga vänsterradikaler och svartskallar medan de verkliga terroristerna typ Breivik, som kunnat förbereda sin aktion ostört i nio års tid, kommer undan. En annan förklaring är den inflation som gått i terroristbegreppet, där även icke-våldsliga aktioner av Greenpeace eller befriade minkar anges som ”terrorism”. Detta är föga förvånande eftersom polisen i de flesta länder av tradition står mer eller mindre långt högerut, vilket är både fel och farligt. En sådan figur som Breivik kan dyka upp igen och då kommer man förmodligen att vara lika överraskade som man är nu.

Om man räknar in Breiviks dåd i statistiken — vilket Skogkär av någon anledning inte har gjort — blir siffrorna helt annorlunda. Då får vi 77 dödsoffer för högerextrema attentat och 6 dödsoffer för politiska attentat utan högerextrem anknytning under 2010-2011 i hela Europa.

I det norska fallet fanns dessutom varningstecken av mångahanda slag. Näthatarna i kommentarsfälten är i nio fall av tio salongsberusade ”nationalister” eller andra högerextremister som inte kan prestera annat än gutturala strupljud. Sitt intellektuella underläge kompenserar man med att hota eller fysiskt trakassera handikappade, invandrare, kvinnor och andra grupper som har svårt att försvara sig. Detta kan inte gärna ha varit okänt, lika litet som Gates of Vienna och den islamofobiska högerpopulismens propaganda i hela Europa.

Det var redan bäddat för Breivik. Hela borgerligheten borde ta ett steg tillbaka i djup självrannsakan.

Vem är det då som har ihjäl folk i Sverige? Detta måste väl ändå vara det avgörande komparativa problemet. Vänstern i Sverige har inte tagit livet av någon alls de senaste 100 åren, och detta gäller också de socialister som Skogkär pejorativt betecknar som extrema. Nazisterna har mördat 23 personer i detta land bara sedan 1980-talet, Asonius’ och Mangs’ skjutningar oräknade. Detta faktum behöver tydligen upprepas gång på gång men inga oklarheter återstår på den punkten.

Staten har ett högst betydande antal dödsoffer på sitt samvete både hemmavid och utomlands. Från svenskt deltagande på de vita fascisternas sida i den finska revolutionen 1918, massakern på arbetare i Ådalen 1931, frivilliga svenskar i Wehrmacht under 1940-talet och mördandet av civila i Kongo 1960-64. Till deltagandet i den ännu pågående blodiga invasionen av Afghanistan. Bombliberalernas krigshunger är omättlig och Bofors’ vapen dödar i alla världsdelar.

För att nu inte tala om hur många som årligen förolyckas på arbetsplatserna på grund av Kapitalets girighet. Försök att trolla bort det med statistik om ni kan. Skogkär har inte lyckat bevisa något alls. Nåja, kanske något om sig själv som vi inte bad om att få veta.

Högern, Staten och Kapitalet – där har ni de verkliga våldsbejakarna för att använda deras egentillverkade modeord.

Det enda hat jag upplevt inom den frihetliga vänstermiljön riktar sig mot världens orättvisor och dess orsaker, vilket väl ändå måste betraktas som rationellt. Att vi skulle uppskatta dem som vill vidmakthålla eller öka dessa orättvisor vore däremot inte rationellt. I övrigt skulle jag närmast vilja beskriva den radikala vänstern som en ocean av kärlek.

Vår avsikt är att förändra världen.

Fotnot 1: Europol-rapporten heter Te-sat 2011 och finns på nätet, liksom Mats Skogkärs ledare i Sydsvenskan 24/8 och 2/9 ”Hatet från vänster”. Satirbloggen Stoppa Mats Skogkär finns på http://stoppamatsskogkar.wordpress.com
Vem som står bakom den känner jag dock inte till.
Fotnot 2: En intressant diskussion av de desinformativa begreppen ”våldsbejakare” resp. ”extremism” finns på sajten Copyriot.se:http://copyriot.se/2011/01/27/om-extrempolitik-och-extremism/

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Information

Detta inlägg publicerades på 16 september, 2011 by i * KRÖNIKAN.

Translate from Swedish to Your language

Follow Konst & Politik on WordPress.com
%d bloggare gillar detta: